Jag läser Ahtisaarirapporten (Folktingets rapport om våra nationalspråk), och kan inte förstå annat än att det alltid, i alla sammanhang, sett ur alla synvinkalar är en rikedom med flerspråkighet. Så länge alla behärskar språken, eller ett gemensamt språk. För problemen och de negativa attityderna föds där någon inte behärskar språket som används i sammanhanget. Finlandssvenskar och andra människor, som talar minoritetsspråk som sitt modersmål, vet minsann hur det kan kännas då man inte kan reda sig på sitt eget språk. Men många av oss vet också hur befriande och härligt det är att kunna reda sig på antingen finska eller svenska. Att kunna välja. Att känna sig bekväm i en finsk miljö. Den känslan är säkert gemensam för alla språkkunniga människor, som av olika orsaker befinner sig i språkmiljöer där de inte klarar sig på sitt modersmål. Alltså skall vi unna våra unga att lära sig språk.

Därför är det på sin plats att ständigt diskutera metoder att lära sig språk. Och motivationen. För med motivation och goda metoder kan man nå märkliga inlärningsresultat. En motivationsfaktor torde ju vara möjligheten att i framtiden få önskade jobb. I en ministeriearbetsgrupp (Ruotsin kielen opetuksen kehittämisryhmä) har vi upprepade gånger noterat att det ingalunda är klart för alla (unga, studerande, studiehandledare osv.) vilka språkkrav som ställs inom olika yrken. Det leder till att många i ett sent skede av sina studier inser att deras möjligheter att få jobb begränsas av bristande språkkunskaper. Det leder till frustration, natuligtvis.

I rapporten Svenska i finska gymnasier, säger forskarna (Green- Vänttinen, Korkman, Lehti-Eklund) att gymnasiestuderande upplever det som motiverande och givande, att utöver grammatik och traditionella metoder, få uppleva det levande språket, via kultur och autentiska språkmöten. Inte särskilt förvånande, eller hur? Men inte heller så svårt att ordna, eller hur?

Så fram för mer kommunikation, mer kultur och mer glädje i språkundervisningen! Själv drömmer jag ännu om att en dag lära mig ens en elementär franska, eller så att jag kan följa en diskussion och känna mig bekväm i ett vardagssammanhang.